Beslut om byggandet av Grimetons radiostation togs 1921. Nästkommande år den 25 augusti blev en viss lantmätare Norén uppmanad att inställa sig på Radiobyrån. Denna låg i Stockholm och var en del av Telegrafstyrelsen. Norén fick nu veta att han erhållit befattningen som arbetschef för den blivande radioanläggningen på Västkusten.

Noréns första uppgift var att bestämma plats för anläggningen och köpa upp marken. Det var många kriterier som måste vara uppfyllda. Det viktigaste var att sändningarna, som skulle tas emot på Long Island utanför New York, gick över öppet vatten så långt som möjligt. Detta krav bestämde platsens läge till någonstans mellan Falkenberg och Varberg. Ett annat krav var att stationen måste ligga någorlunda utom skotthåll från fientliga örlogsfartyg. Norén började med falkenbergsalternativet. Redan den 29 augusti (4 dagar efter att han fått uppdraget av radiobyrån) hade han utstakat ett lämpligt område i Långås socken, som faktiskt inte ligger alls långt från Grimeton. Norén upptog genast förhandlingar om mark med ägaren till den förnämsta gården som var berörd. Norén karakteriserar gårdsägaren som “typisk halländsk storbonde med bräckig accent, jovialisk och självsäker”. Vidare skriver han “Trots den relativt tidiga morgontimman, kl. var ännu ej 9 på fm., vankades kaffe och Karlshamns flaggpunsch, tyvärr ljummen. Så började underhandlingarna. Visan var den vanliga. Ingenstädes i Halland fanns en sådan gård. Se vilka skördar, vilken kultur, vilken trädgård. Träden äro grönare, solen varmare, ty det är fädernesgården som brukas. Paradiset själv förbleknar vid en jämförelse. Och priset, 3000 kr per tunnland. 
Tack vare punschen tog jag avsked på ett hövligt sätt.”

Därefter var det dags att titta på området i Grimeton. En del av marken låg i grannsocknen Hunnestad. Norén hade snabbt sin uppfattning klar. “I Grimeton bodde de mer välbärgade, en verklig bondearistokrati, öppna och pålitliga, självsäkra och bestämda. Hunnestadbönderna vore mindre välsituerade, deras gårdar sämre underhållna både vad jord och åbyggnader beträffar. De voro mindre vakna, inbundna och verkade mindre intelligenta, Efter vad jag erfarit skall Hunnestads socken koloniserats av tattare och från Varbergs fästning frigivna fångar. Huruvida detta är sant torde väl kunna ifrågasättas, men det nu levande släktet tycks inte jäva ett sådant förmodande. Han fortsätter: “Gemensamt för bönderna i de båda socknarna var deras gästfrihet. Överallt bjöds vi på kaffe, i Hunnestad vanligen med brännvin till, eller då det skulle vara förnämnt “ordinär”. I Grimeton däremot hände det att både “tre stjärnor” och V.O. exekverades, sällan sämre än “bolschevik”. På varje ställe trugades det enligt gammal sed och då varken Gustáv (Noréns medhjälpare) eller jag voro alldeles svårtrugade, vilket heller inte skulle vara passande, utan skulle stött de älskvärda värdarna, så befunno vi oss merendels framemot middagstiden, då en 4-5 bönder besökts, i synnerligen angenämn stämning.”

Norén tröttnade snart på de utdragna förhandlingarna med bönderna och lät sin medhjälpare föra markavtalen i hamn. Själv kastade han sig med en väldig frenesi över byggnadsarbetena. Beträffande ersättning för marken hade han tidigt sin uppfattning klar. Det enda rimliga var expropriation.

I sin redogörelse skriver Norén: “Bönderna hade i allmänhet en mycket märkvärdig föreställning om den blivande “radiumstationens” funktion. Att svansarna på kreaturen, som passerade förbi området efter det stationen komme i drift skulle ställa sig rätt upp i vädret med ett knastrande ljusknippe utstrålande mot masterna, hade många klart för sig. Ävenledes troddes allmänt, att över masterna skulle ligga ett permanent åskmoln med urladdningar till masterna. En bonde yttrade en dag sina tvivel om att det verkligen skulle lyckas framställa så långa gnistor att de räckte till Amerika. Åtminstone ansåg han att även om detta lyckades, kunde ju envar stå och läsa av efter gnistorna vad som telegraferades, varigenom telegramhemligheten vore synnerligen dåligt bevarad.”

På fotot ifrån 1922, syns Ingenjör Norén ståendes i mitten. Sittandes på marken framför, hans medhjälpare Gustav.

Källor:
– redogörelse för arbetet med mastfundament, vägar, byggnader etc. utfört under tiden augusti 1922-november 1923 – Ing. Norén
– Curt Hults blogg, http://curthult.blogspot.se/2011/08/grimeton-igen.html



Please write a comment in our Forum.